they don't like you just face it

galet att det redan är först advent! julen är sååå välkommen, längtar efter att kränga lussebullar, pepparkakor, glögg, julmust och varm choklad. sen är allt så fint ute. allt är vitt av snön och upplyst av lyktor och färgglada ljusslingor. jag älskar julstämningen. det kommer dock inte bli samma sak i år. två saknas och det känns. en splittrad familj visar sig aldrig så tydligt som på julafton, även om de två mindre har ändå fört de kvarstående lite närmre. inget ont som inte för något gott med sig, eller hur det nu var?

ska fira en av mina äldsta vänner ikväll. vi har i princip känt varandra sedan födseln, och nu är vi båda arton. tiden går fort när man har roligt, som de säger. kollade nya harry potter igår, trots att jag inte läst böckerna var den bra. mycket bra. älskar bio, att fly in i en fantasivärld. ser fram emot ikväll något oerhört, ska nog börja göra mig i ordning redan nu. det är mycket som ska fixas och om bara fyra timmar ska jag infinna mig på fördrink. tro mig, fyra timmar är lite. det var ju längesedan jag var ute nu! eller två veckor, men det känns som en evighet. ha det så kult ikväll

igår skämde jag ut mig som fa-an. jag ska aldrig dricka igen, aldrig gå på nation, aldrig visa mig ute, aldrig, aldrig, aldrig igen. ingen bakis-ångest här inte, detta är sanningen. jag lovar, lovar, lovar. åtminstone tills jag kan skratta åt gårdagen. för det kommer jag att göra. det är det som är mitt problem, jag skämtar om allt.

This is a song for anyone with a heart
This is a song for anyone who can't get out of bed
I'll do anything to be happy
Oh cause blue skies are coming but I know that it's hard
Cause it's time to leave those feelings behind
Oh cause blue skies are coming but I know that it's hard
I don't think that it's the end
But blue skies are coming
Oh well blue skies are coming
But I know that it's hard

igår var jag på artonårsfest - ingen succé precis, som vanligt tog vi temat seriöst och klädde ut oss ordentligt. det gjorde ingen annan. musiken dog. samma vanliga jävla människor. trist. så istället blev det deeptalk x3. men det var givande. tur att man har sina tjejer. fan vad jag älskar oss. vi kan alltid ha kul. en som var villig att byta sin bror för att se ut som mig. tack antar jag? en jävligt snygg tjej också. jag önskar att jag kunde vara en annan, bara för en dag. se allt utifrån. jag har svårt att ta emot komplimanger. jag ser mig alltid som fulast i gänget. även om jag allt oftare får höra motsatsen kan jag inte tro på det. de säger väl det för att det är snälla, eller? jag hatar detta. jag bryr mig egentligen inte om hur andra ser på mig. jag har svårt att låtsas vara någon annan. anpassar mig sällan för andra. men jag önskar mig självinsikt i julklapp. jag vill känna mig bra, vara nöjd med mig själv. för att vara bra och att känna sig bra är två helt skilda saker. bara så ni vet.

jag tror jag har blivit bakis-resistant! (peppar, peppar..) jag kan inte komma ihåg senast jag var bakis alls faktiskt! men jag klagar VERKLIGEN inte! underbart att vakna utan att må illa och ha huvudvärk. love it. och tur är nog det annars hade jag väl legat som en klubbad säl idag med tanke på veckans festande. fredag var det krischan och igår östgöta, galet mycket folk båda kvällarna. nu ska jag äta frukost, och äta något gott.

nu är jag vuxen. känner mig inte annorlunda, ironiskt nog blev jag nekad att komma in på en bar!! haha första gången jag verkligen FÅR gå ut, så kan jag inte. trist läge. lovade visst att bara blogga om goda saker, men känns som det blev någon slags förbannelse där för allt har faktiskt gått utför sen den dagen! sad but true. först gick det uppåt, träffade en kille som inte verkade vara ett svin, som jag gillade, var lite osäker på hur jag kände, tills jag inte hade honom längre. klassikern. förstörde allt. vet inte längre om han inte är intresserad eller om han bara känner sig FETT dissad. för det är något jag är bra på. säga fel saker vid fel tillfälle. det bara ploppar ut. ingen behärskning. vill träffa honom, förklara. men trist om han inte känner som jag. kanske är jag naiv. socialt handikappad. kan inte läsa signaler. fan. ovanpå allt har jag en fysiskt skadad mor och en psykiskt skadad bror. båda behövs tas hand om. livet går alltså bra nu. skönt att skriva av sig. kanske är jag inte förhållande tjejen som jag alltid trott. kanske ska hålla mig till engångsgrejer, snabbt, lätt och utan komplikationer. nej jag vet fan inte. inte ett jävla skit. bajs